fredag 15 oktober 2010

Rumpan

Redan nu känner jag att det där morgonpasset börjar ta ut sin rätt. Bakre delen av min kropp ömmar. Hade nog varit bra att stretcha lite efteråt..
Men! Det som inte dödar det härdar, eller vad man nu säger. Och jag kommer antagligen känna mig som en 80-åring i morgon bitti. Men det är det så värt. Får ju mjuka upp musklerna med dans på eftermiddagen!

3 kommentarer:

KnY sa...

Det är en härlig känsla det där :)

Lägger till din blogg på min bloglovin, ska bli kul att följa dig :)

PhD sa...

Du är jätteduktig! Har haft ambitionen att träna på morgonen jag också, men det funkar aldrig i längden. Jag måste starta mina dagar långsamt - så är det bara... :-) Har i alla fall tränat styrketräning nu på eftermiddagen så jag gissar att jag kommer att göra dig sällskap med den där 80-årings känslan imorgon. Kram och ha en fin helg!

Sussie sa...

Hej! Kul att du vill läsa! Och nu har jag ju hittat din blogg också! Ska läsa igenom den snart!

PhD: Jag har verkligen stora problem med att ta mig upp och träna på morgonen. Men igår kväll var jag så peppad, och då går det så mycket lättare. Jag är lite så som persom tror jag - att jag måste planera sånt jag ska göra och peppa upp mig en period för att klara av att uppnå det jag har tänkt. Så var det verkligen med hela Itrim-resan.
Och i morse var det så skönt att träna att jag bara längtar till nästa gång. Måste ta vara på den här känslan så länge den varar.
Duktigt att du har tränat. Vi kan jämföra träningsvärk i morgon. :)

Ha en fin helg! Kram till er båda!