Funderat

I dag känns allt mycket bättre. Vi har hunnit prata en massa och jag har börjat förlika mig med tanken på att det inte blev som jag hade tänkt mig. Ju mer vi läser och ju mer vi pratar med folk, desto mer självklart känns det att vi ska göra kejsarsnitt. Det känns inte som att det är värt riskerna med en sätesförlossning. Och i slutänden så handlar det ju om att få Kotten till oss, som vi längtat efter så länge nu. På måndag gör vi såhär: Går på UL där de får bekräfta att Kotten ligger med rumpan ner. Är rumpan fixerad så säger vi på en gång att vi inte vill göra ett vändningsförsök. Är den inte fixerad får de göra ett försök, går det inte att vända på första försöket så får det vara bra. Sedan får de berätta för oss hur kejsarsnittet ska gå till och boka in oss på en tid. Har haft en skön dag. Vaknade tidigt men lyckades somna om och vaknade vid tio. Åt frukost medan vi läste föräldrapenningsbroschyrerna som vi fick med oss från f-kassan häromdan. Mötte sedan upp med mamma och pappa och slogs med hela stan om ett bord på kafé. På tredje stället lyckades vi. Sedan gick vi en sväng på stan och sen hem och la oss. Har kollat på tv, ätit chips och sovit hela eftermiddagen. Nu är det dags för middag - rester från hemmagjorda pizzan maken gjorde igår. Ha en fin kväll!