Här sitter jag och gråter...

... men inte på grund av resultatet av vägningen utan av glädje för att det finns så många underbara människor runt om mig! Dels har jag fått så fina kommentarer av er som läser här på bloggen. Sen skrev jag på Facebook "Resultat efter ett år - minus 34 kilo" och kommentarerna strömmar in. Jag är så rörd och lycklig! Och inte minst stolt!

Klev i alla fall upp tidigt i morse och kom till Itrim vid 9. Träffade en tjej jag känner litegrann och pratade länge med henne i omklädningsrummet.

Vägde mig och vågen visade - exakt lika som sist alltså 83,2! Hurra! Det bästa var att jag hade gått ner i både fettmassa och fettprocent och ökat i FFM sedan sist.

Tränade ett pulspass med tre varv. Var helt okej, men jag tyckte inte att det var så kul som jag hade hoppats på. Det bevisar återigen att jag gjorde rätt val som började på gymmet.
Pratade lite med en av coacherna om jag ska börja äta mat alla mål. Jag tror att det kan ligga nåt i att jag äter för lite på dagarna, med tanke på hur mycket jag tränar. Hon höll absolut med. Så nu ska jag testa det med start måndag. Måste planera hur jag ska göra med frukost osv. Det blir lite mer planering, men det kommer att funka. Och funakr det inte får jag gå tillbaka till 2+2.

Vi ska åka till stugan i helgen (en av sambons julklappar) och på vägen hem från Itrim gick jag och handlade. Trodde aldrig jag skulle få hem kassarna eftersom de vägde så mycket. Men det gick! Stannade bara och bytte grepp på påsarna en gång.

Nu har jag ätit frukost - äggröra, två små bitar surdegsbröd, en tomat och en stor kopp kaffe. Det var jag värd!

Här är kvittot (det allra första från 12 januari 2010 till vänster och det från idag till höger. Klicka på bilden för att se den i större format):

Ha en finfin fredag!!!