Jag har ju tidigare skrivit om att jag har tappat några vänner under min viktresa. De som inte har orkat stanna kvar då jag inte har följt med på krogen eller har haft lust att festa. Trots att de har vetat vad jag sysslar med. Det är ju så klart deras förlust, men tråkigt ändå.
I dag när jag och A satt och pratade berömde hon mig för min prestation och tycker att det fullkomligt lyser om mig. Jag sa att jag har fått jobba hårt, att jag har varit tvungen att prioritera bort vissa saker och att vissa personer har slutat höra av sig.
"Men jag går ingenstans i alla fall", svarade hon.
Det värmde mitt hjärta.
2 kommentarer:
Tyvärr är det så att en del försvinner under sin resa i livet. Pga många orsaker. Har själv förlorat många och står ensam.
Men så skönt höra det från en vän, för det är en vän och det förstår jag värmer dig.
Fortsatt trevlig kväll
kram
Tråkigt med vänner som försvunnit, men om de inte finns där när man behöver dem så var de aldrig riktigt ens vänner. Jag har kämpat mycket med vänner under mitt liv, och det är först nu när jag älskar mig själv och har gjort mig av med energitjuvar som jag kan se att de aldrig var mina vänner och därför inte förtjänar min energi och kärlek. Hellre färre men riktiga vänner som finns där i vått och torrt, än falska som bara finns i medgång. Och det underbara är att man faktiskt får fler och bättre vänner när man tycker om sig själv.
Skicka en kommentar